I denna studie studeras den europeiska integrationen ur ett konvergensperspektiv dÀr inkomstkonvergensen spanska regioner emellan fÄr fungera som exempel. Med hjÀlp av ett paneldataset innehÄllande data pÄ bland annat inkomst och tilldelade fondmedel frÄn EU för 17 spanska regioner för perioden 1980-2004, gör vi konvergensskattningar med fixed effects och finner stöd för inkomstkonvergens pÄ 2,7 procent. Denna inkomstkonvergens innebÀr att regioner med initialt lÄg inkomst i genomsnitt har haft en högre tillvÀxt Àn rikare regioner. Vi kan dock ej finna nÄgot starkt samband mellan de strukturfonder regionerna erhÄllit och denna konvergens..

Denna studie beskriver hur butiksförsÀljares kÀnsloarbete kan komma att te sig i olika interaktionssituationer inom en kosmetikkedja. ButikssÀljarnas kÀnsloarbete undersöks vid interaktion med, kund och kollaga. Vidare undersöks hur arbetsgivaren pÄverkar de anstÀlldas kÀnsloarbete genom att anvÀnda sig av olika incitament. För att undersöka butikssÀljarnas kÀnsloarbete i olika interaktioner har Hochschilds teori om emotionellt arbete och Goffmans dramaturgiska perspektiv anvÀnds. Studien pÄbörjades med genom en förstudie som innefattade observationer, samtal med butikschef och insamling av olika dokument frÄn kosmetikkedjan.

Denna undersökning pÄvisar möjligheten att gradera verkan med stridsvagn 122 vid en insats i Sveriges insatsomrÄde i Afghanistan. Hotbilden som rÄder gör att personalen mÄste ha ett gott skydd och möjlighet till verkan vilket stridsvagnen erbjuder. Tyngdpunkten i undersökningen ligger pÄ modern 120 mm ammunition dÀr Försvarsmaktens övningsammunition kan anvÀndas för att minska effekten i mÄlet och pÄ sÄ sÀtt gradera verkan. PÄ marknaden finns det ammunition som skulle komplettera redan befintlig ammunitionsportfölj framförallt pÄ korta avstÄnd och dÄ Àven med möjligheten att skjuta varningseld. SekundÀrbevÀpning (kulsprutor) pÄ vagnen kan Àven den anvÀndas för att gradera verkan.

Missbruksproblem hos en arbetstagare medför besvÀr och svÄrigheter för arbetsgivaren i de lÀgen denne vill sÀga upp den anstÀllde pÄ grund av problem som missbruket orsakat. I de situationer dÀr alkoholmissbruket kan jÀmstÀllas med sjukdom sÀger huvudregeln att det inte föreligger saklig grund för uppsÀgning. DÄ den anstÀllde lider av en sjukdom betyder det att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar blir aktuell. Rehabiliteringsansvaret medför en skyldighet att beakta omplaceringsmöjligheterna och Àven anpassa arbetet efter den anstÀlldes förmÄga. En uppsÀgning anses som den yttersta ÄtgÀrden som först ska vidtas dÄ alla andra möjligheter Àr uttömda.

Syftet med uppsatsen Àr att klargöra vad som kan utlÀsas i lagtext och praxis om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar för arbetstagare. Uppsatsen Àr rÀttsvetenskaplig och utgÄr frÄn rÀttsdogmatisk metod. Arbetsgivaren har förstahandsansvaret för att utreda en arbetstagares rehabiliteringsbehov. GenomgÄende i rÀttsfallen kan det utlÀsas att koncentration ska ligga pÄ arbetstagarens arbetsförmÄga. Rehabiliteringsutredningen som arbetsgivaren Àr skyldig att upprÀtta, ska ligga till grund för en prövning av vilka ÄtgÀrder som kan vidtas pÄ arbetsplatsen.

År 1906 kom Svenska arbetsgivarföreningen (SAF) och Landsorganisationen (LO) fram till en överenskommelse för att bland annat faststĂ€lla arbetsgivarens rĂ€tt att fritt anstĂ€lla. Detta genom den sĂ„ kallades Decemberkompromissen. Denna frihet har genom Ă„ren begrĂ€nsats genom lagstiftning men ses fortfarande som en allmĂ€n rĂ€ttsgrundsats. Det Ă€r arbetsgivarna som beslutar om en anstĂ€llning Ă€r aktuell likvĂ€l som de fattar beslut om en uppsĂ€gning. Inför sĂ„dana beslut mĂ„ste dock arbetsgivarna ta hĂ€nsyn till olika rĂ€ttsfrĂ„gor beroende pĂ„ om det Ă€r inom den offentliga eller den privata sektorn.I svensk lag regleras olika diskrimineringsförbud vilka blir en begrĂ€nsning för arbetsgivarens fria anstĂ€llningsrĂ€tt.

Syftet med uppsatsen var att beskriva hur mindre tjÀnsteföretag drar nytta av sin region för att locka internationella gÀster. Analysera hur de anvÀnder sig av platsmarknadsföring och samverkan samt ge rekommendationer till liknande företag.Vi har anvÀnt oss utav en abduktiv ansats samt ett kvalitativt forskningsangreppssÀtt. De organisationer som vi studerat och intervjuat Àr Mundekulla, Astrid Lindgrens VÀrld, Hotell Ronja samt Regionförbundet.Vi har anvÀnt oss av kÀllor som kan hjÀlpa oss skapa en teoretisk syntes kring vÄra delfrÄgor inom Àmnena: TjÀnsteföretagens internationalisering och marknadsföring, Hur regioner och företag samverkar samt Hur regioner arbetar med platsmarknadsföring.Vi har kommit fram till att regional samverkan Àr av stor vikt nÀr ett mindre tjÀnsteföretag ska locka en internationell kundkrets. Samverkan sker pÄ olika nivÄer..

Detta Àr en komparativ teoriutvecklande studie av fallen Baskien och Katalonien. Vi behandlar civilsamhÀllet och nationalismens roll i regionernas strÀvan efter ökat sjÀlvstyre. Med hjÀlp av en historisk tillbakablick söker vi förklaringar till den samtida politiken. Resultatet leder till att vi kompletterar en vÀl etablerad teori pÄ omrÄdet nationalism. Vi kommer fram till att bÄde det politiska maktutövandet och civilsamhÀllet Àr bidragande förklaringsfaktorer till uppkomsten av nationalism i de tvÄ regionerna.

Min avsikt med denna uppsats var att söka en djupare förstÄelse av fenomenet minneswebbplatser för avlidna personer pÄ Internet. Som ett tidigare helt outforskat fenomen som dessa minneswebbplatser Àr, sÄ har jag haft förmÄnen att fÄ vÀlja helt fritt vad jag ska titta nÀrmare pÄ, och hur detta ska genomföras. Detta resulterade i att jag valde att ta reda pÄ hur dessa sorgens regioner tar sig uttryck pÄ minneswebbplatserna. Sorgens regioner som man kan tÀnka sig Àr bÄde sociala och spatiala pÄ dessa webbplatser.Jag har beskrivit en rad teoretiska begrepp i metodavsnittet som har kommit att fungera som en ram för analysen av minneswebbplatserna: (sjÀlv)representation, aktörer, intimitet, autenticitet, stil och personliga uttryck Àr dimensioner inom de sociala regionerna, och indexsidan, gemensamma utrymmen, privata utrymmen och lÀnkar till omvÀrlden Àr dimensioner inom de spatiala regionerna. Dessa teoretiska begrepp har i analysen pÄ ett systematiskt sÀtt analyserats och satts i relation till de teoretiska perspektiven för uppsatsen.Uppsatsens teorianknytning Àr Erving Goffmans resonemang kring frÀmre och bakre regioner, samt regionbeteenden.

I denna uppsats undersöks vilka skillnader och likheter som finns mellan svensk och rysk arbetslagstiftning och rÀttslÀget gÀllande uppsÀgningar frÄn arbetsgivarens sida. Studien omfattar tre viktiga moment nÀr arbetsgivarens frihet begrÀnsas i ett uppsÀgningsförfarande. Med dessa moment avses de villkor som mÄste iakttas för att en arbetsgivare ska kunna sÀga upp en eller flera arbetstagare, de procedurregler som gÀller inför en uppsÀgning och de formerna av anstÀllningsskydd som garanteras arbetstagarna i samband med en uppsÀgning. Slutsatsen av undersökningen Àr att svensk och rysk arbetsrÀtt visar upp flera gemensamma drag och att dessa beror pÄ att lÀndernas regleringar utgÄtt frÄn samma minimikrav i ILO:s konventioner. Studien visar ocksÄ pÄ betydande olikheter. Exempelvis saknar nÄgra av de regler som utgör sjÀlva kÀrnan i det svenska anstÀllningsskyddet vid uppsÀgningar nÄgon motsvarighet i rysk arbetsrÀttslagstiftning. Dessutom bidrar den brist pÄ enhetlig reglering i den ryska lagstiftningen att skillnader i frÄga om anstÀllningsskydd uppstÄr till nackdel för arbetstagare.

NÀr vi kom i kontakt med Landstinget Halland uttryckte de behovet av att kunna attrahera och behÄlla personal. DÄ personer med nyckelkompetens har stor pÄverkan pÄ organisationens framgÄng har vi valt att genomföra en studie med syfte att undersöka vilka förhÄllanden personer med nyckelkompetens inom Landstinget Halland upplever som centrala för sin specifika arbetssituation. Med hjÀlp av olika teorier och modeller analyserar vi och tar reda pÄ hur sÄdana förhÄllanden kan pÄverka arbetsgivarens förmÄga att behÄlla dessa personer. Vi har valt att undersöka pÄ vilket sÀtt de förhÄllanden som framkommer Àr centrala för individens arbetstillfredsstÀllelse och motivation samt för deras vilja att stanna kvar pÄ eller lÀmna sitt arbete. UtifrÄn uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar har vi genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med nyckelindivider och personalledning pÄ en av verksamheterna inom Landstinget Halland. VÄrt resultat visar att förhÄllanden som har att göra med arbetstillfredsstÀllelse och motivation pÄverkar och pÄverkas av upplevt organisatoriskt stöd vilket i sin tur pÄverkar arbetsgivarens förmÄga att behÄlla individer med nyckelkompetens. Hela analysen utmynnar slutligen i vÄr egen AFBN-modell (arbetsgivarens förmÄga att behÄlla nyckelkompetens) som visar dessa samband..

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

Arbetsgivarens fria anstÀllningsrÀtt Àr en allmÀn rÀttsgrundsats som kan hÀrledas till Decemberkompromissen Är 1906. DÄ kom SAF och LO överens om bland annat arbetsgivarens rÀtt att fritt anstÀlla. Denna rÀtt har sedan begrÀnsats genom lagstiftning. En arbetsgivare bestÀmmer huruvida det finns behov av arbetskraft och om anstÀllning Àr det rÀtta sÀttet att tillmötesgÄ detta behov. Inför ett slutgiltigt bestÀmmande om anstÀllning mÄste dock arbetsgivaren beakta ett antal rÀttsfrÄgor.

Denna rapport Àr ett examensarbete som har genomförts i Kiruna pÄ SMC/Kulturgeografen, UmeÄ universitet. En viktig frÄga i Sverige idag Àr vad som hÀnder med befolkningsutvecklingen om fertiliteten stannar pÄ den lÄga nivÄ dÀr den befinner sig för nÀrvarande. Examensarbetets syfte var att som en förstudie undersöka och analysera fruktsamheten i Sverige 1991 och 1995 för olika boendemiljöer och olika regioner. Under 1991 var den summerade fruktsamheten hög i Sverige (2.1135) medan den var lÄg under 1995 (1.7083). Boendemiljön ?byar? Àr den miljö dÀr fruktsamheten har varit mest stabil.

Missbruksproblem hos en arbetstagare medför besvÀr och svÄrigheter för arbetsgivaren i de lÀgen denne vill sÀga upp den anstÀllde pÄ grund av problem som missbruket orsakat. I de situationer dÀr alkoholmissbruket kan jÀmstÀllas med sjukdom sÀger huvudregeln att det inte föreligger saklig grund för uppsÀgning. DÄ den anstÀllde lider av en sjukdom betyder det att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar blir aktuell. Rehabiliteringsansvaret medför en skyldighet att beakta omplaceringsmöjligheterna och Àven anpassa arbetet efter den anstÀlldes förmÄga. En uppsÀgning anses som den yttersta ÄtgÀrden som först ska vidtas dÄ alla andra möjligheter Àr uttömda.